Egentligen handlar det mer om hur än om vad. Vatten, mat, sjukvård, tak över huvudet – allt detta behövs i en katastrofsituation. Men med ett psykosocialt förhållningssätt vid humanitära insatser ges hjälpen mer respektfullt och blir mer långsiktig. Det kallas Community Based Psychosocial Approach (CBPA).
Alla har säkert bilder på näthinnan av matförsändelser som släpps ner på marken från flygplan i krisdrabbade områden, eller lastbilar som körs fram med matsäckar i flyktingläger för nödställda att slåss om.
- Det är exempel på hur man inte ska göra – för då är det bara de unga och starka som får och inte de som har störst behov. En psykosocial approach, eller förhållningssätt, kan ta lite längre tid men det ökar chanserna att alla får del av hjälpen. Alla ska känna sig trygga och få sina behov tillgodosedde, så långt det är möjligt.
Det säger Else Berglund på Svenska kyrkan. Hon är psykosocial tematiker och ordförande i den psykosociala arbetsgrupp som formats inom ACT Alliance, ett globalt samarbete för över 100 kyrkliga organisationer som jobbar med katastrof-, utvecklings- och påverkansarbete.
Svenska kyrkan har ett särskilt ansvar inom ACT-alliansen för att utveckla det psykosociala förhållningssättet i krissituationer. Det kallas CBPA, Community Based Psychosocial Approach, eller CBPS – Community Based Psychosocial Support.
Människors egna sociala nätverk används
När skolorna i Haiti några månader efter katastrofen skulle starta igen – många av dem i tält – fokuserade ACT-alliansen på att samla lärare som fick stöd att möta barnens oro. Foto: Maria Havala/ACT-alliansen
- När man har ett psykosocialt förhållningssätt ser man till att involvera de behövande aktivt. De kan själva bäst bedöma vad de behöver. När man kommer till en katastrof är det första steget därför alltid att lyssna och bedöma vad som hänt, säger Else Berglund.
Det är viktigt att ta reda på de sociala strukturerna på den plats det gäller, och använda sig av dem. En psykosocial approach fokuserar på lokalsamhällets egna resurser och riter, religion och känslomässiga behov finns alltid med.
Det är både mer respektfullt och mer effektivt, hävdar Else Berglund.
- När vi tar vara på människors egen förmåga att hantera svårigheter och genomför våra insatser i nära samverkan med dem, minskar vi risken för bestående skador – både mentala, som posttraumatisk stress, och samhälleliga.
Det handlar inte alltså, som många tror, om individuell psykoterapi i första eller ens andra hand. Men med detta förhållningssätt minskar antalet som behöver också det.
Ett angreppssätt som fått ökad betydelse
Under senare decennier har ett psykosocialt förhållningssätt kommit att användas allt mer vid krisinsatser. Men det behövdes riktlinjer och verktyg. Lutherska Världsförbundet bad därför Svenska kyrkan att ta fram ett ramverk för sådant arbete. Tillsammans med Norwegian Church Aid och Presbyterian Disaster Assistance arbetade Svenska kyrkan 2003 fram en användarhandbok, en ”facilitator’s guide” – CBPS-guiden kallad.
Grundprinciper är att respektera och ta tillvara lokalsamhällens och individers egen kapacitet, och att återföra drabbade invidider och familjer med de sina.
- När det svåraste drabbar vill människor helst vara med sina nära och kära. Där fås och ges det bästa stödet, säger Else Berglund.
Med CBPS-guiden som grund vidtog så ett treårigt projekt att föra ut arbetssättet genom en serie workshops. Under åren 2006-2008 genomfördes 10 sådana med sammanlagt 235 deltagare från 49 länder.
Utmaningar för CBPA-modellen
En utvärdering av projektet, som gjordes på uppdrag av Svenska kyrkan, visar att dessa workshops skapade ett ökat intresse och en större förståelse för ett psykosocialt förhållningssätt, och på många håll kunde deltagarna använda modellen i sina egna organisationer efter hemkomsten.
Men för en hel del av deltagarna var det inte helt lätt att skilja på det man redan tidigare definierat som ”community based” -insatser, och psykosociala sådana. Många hade också felaktigt uppfattningen att psykosocialt stöd handlar om individuella, psykoterapeutiska insatser.
En annan svårighet ligger i den externa kontexten. I många kulturer är begrepp som associerar till psyket ofta belastade med fördomar och tabun. I en nödsituation finns ofta liten förståelse för något annat än fysisk överlevnad.
Risken för missförstånd kring vad ett psykosocialt förhållningssätt innebär är stor, och det är därför viktigt att på ett enkelt sätt kunna beskriva vad det handlar om.
Moskétält för flyktingar blev kommunikationskanal
Som ett exempel på vad ett psykosocialt angreppssätt kan bidra med berättar Else Berglund om ett mottagningsläger för afghanska flyktingar i Pakistan. Man började med att identifiera vem som var stamhövding i en given grupp flyktingar, som ett steg i modellen att använda befintliga sociala nätverk.
- Denne ledare ombads göra en lista över alla dem som tillhörde hans grupp, så att när det var dags för dem att flytta till ett ordinarie flyktingläger kunde de få hålla ihop.
Flyktingarna tillfrågades också vad de önskade sig och högst på önskelistan var en moské. De fick då två tält som slogs samman och kunde fungera som en temporär moské, där männen samlades. Därefter ordnades även ett tält för kvinnorna.
Och dessa båda mötesplatser fick en vidare funktion. Här kunde frågor som berörde helt andra sektorer tas upp och behov klargöras, till exempel områden som vatten och sanitet.
- Andra hjälpteam undrade först vad vi hade för funktion, men det visade sig att de linjer för kommunikation som vi upprättade var mycket användbara även för dem, säger Else Berglund.
Strategiskt arbete för införande av CBPA
Svenska kyrkan har tagit fram en strategi för att sprida kunskap om och implementera ett CBPA-tänk inom ACT Alliance. Strategin innehåller en rad komponenter.
Som ett led i det har ett psykosocialtexpertteam upprättats inom ACT-alliansen, där experter med kort varsel kan skickas ut i katastrofområden för att där stödja lokala ACT-partner med att införa ett CBPA-perspektiv i hjälparbetet.
Sådana psykosociala experter har kunnat sändas ut till Haiti, Darfur, Gaza, Pakistan med flera länder och man har kunnat avläsa tydliga resultat av de insatserna.
En annan komponent i Svenska kyrkans arbete för att sprida förståelse för användbarheten av, och kunskap om, CBPA-konceptet, är en särskild hemsida som upprättats under 2010. Sidans syfte är att underlätta för lokala partner runt om i världen att både hitta material och att bidra med egna erfarenheter.
Psykosocialt arbete Svenska kyrkans specialitet inom ACT
ACT-alliansen fördelar olika ansvarsområden på de olika medlemmarna. Psykosocialt arbete är Svenska kyrkans specialitet, medan Norwegian Church Aid ansvarar för vatten- och sanitetsfrågor, Finn Church Aid är inriktade på shelter och Dan Church Aid på livsmedelssäkerhet och minröjning – och så vidare.
I en krissituation ska de olika specialiteterna samverka. Med ett psykosocialt förhållningssätt är de drabbade aktivt involverade i de olika insatserna, vilket gör arbetet mer effektivt och hållbart.
Relaterade länkar
ACT-alliansens nya hemsida om CBPS, ansvarig utförare är Svenska kyrkan.
Psykosocialt arbete i Chile genom ACT-alliansen
ACT-alliansen samverkar i krisens Somalia
